Bodybalance -- MIN TID!!!!
Egen tid, det behöver även en MAMMA!!!
Det är skönt att få lov att släppa allt ansvar (har för nu inget Minisats/barnpassning, här), få vara någon förutom "någons mamma" (får man skriva så? Jag gör det!) Att få rå om sig själv för att på så vis kunna förmedla en trygg och lycklig känsla till sitt/sina barn.
På grund av yttre påverkan, behöver jag nu omstrukturera lite för att kunna få min egna tid 16'30 - 17'30 på fredagar, men kanske kan jag få till det ändå!
<3 Älska dig själv som du älskar din nästa <3
Tågolycka
SH'BAM
Idag var Sverigepremiär för SH'BAM på SATS Malmö City. En dansklass med mycket högt tempo. Jag hängde inte med i alla stegen, men skrattade mig igenom klassen. Lite självironi får man ju ha! Det var ju så kul!! Och fast att man såg ut som en vilsen tomte nästan hela passet (har ju fått prova två låtar som dansats på Zumban), så fanns det så mycket energi att hämta hos bästa Elin.
Det var superkul att skutta runt i salen och även om ingen i klassen kunde stegen och dansade åt fel håll, gjorde vi det tillsammans, så det blev inte så många kollitioner ;) Det ska nog bli ordning på oss så småningom. Några kända ansikten fanns också i gruppen, kända från Zumba-passen på torsdagarna, men också en del nya.
<3 Ett superkul pass, som varmt rekomenderas! <3
Tentaångest - efter tentan
En uppgift i den här tentan handlade om interkulturellt förhållningssätt dvs. att vi som pedagoger ska hitta vad vi har gemensamt med andra kulturer som blandas i våra barngrupper. Jag tror att denna fråga blev omskriven 3 gånger, och till slut skrev jag om mitt exempel lite för att kunna binda ihop analysen på slutet. Och jag känner fortfarande inte att den är bra.
Men jag blev tvungen att skicka iväg den, så nu kan jag inte göra mer. Nu ska jag gå och våndas i tre veckor och fundera på, Har jag klarat den? Är det här rätt väg för mig? Hur ska jag klara av att göra om den här hemska tentan en gång till om så blir fallet? osv
Usch och ha en sådan här ångest! Kan det inte få ett slut snart?
<3
Tenta, tenta, tenta... och ZUMBA!!
Jag har nu i tre dagar (inkl söndag) skrivit på en omtenta som ska vara inlämnad på onsdag kväll.
Mitt i min ångest i torsdags, inför tentan som skulle läggas upp på fredagen, får jag en lycklig överraskning av min Zumba-instruktör. Hon tyckte att jag skulle bestämma vad vi skulle dansa till för låt. Och jag som hade bestämt mig för att hålla truten. Ni som känner mig vet att det är helt omöjligt för mig att hålla truten i sammanhang där jag trivs... som på zumbapassen ;) Men som ni förstår så misslyckades jag hålla tyst även den dagen... dock inte riktigt mitt fel ;)
Med den glädjen jag fått, gick jag hem och började tentan i fredags. Och kände mig inte så nedstämd som jag hade gjort innan. Vi får väl se om det hjälpte att klara tentan med ;) Det är ju fjärde gången (inkl förra studietiden) jag skriver den nu. :( Men jag tar en paus på onsdag också och beger mig ner till träningen för att bygga upp motivationen att avsluta tentan på kvällen.
Kan knappt vänta tills den här utbildningen är slut och jag är färdig lärare!!!
<3 Life is ment to be big fun <3
Slokörad student...
Ett litet mail skickade jag också till honom, för att be om ursäkt för att jag hade brusat upp och anklagat honom för att ha missat mig. (även om jag faktiskt inte visste att jag skulle leta där)
När jag läste hans komentarer kom jag fram till att det inte var så mycket som var tokigt, utan det var mest mitt tyckande utan hänvisning. Då borde jag ju klara av min tenta nästa gång!! Bara jag får tala med Mikael innan så att allt är klart till omtentan den 26 augusti.
Nu satsar jag gärnet för att klara nästa tenta och INTE tycka för mycket!!!
"Ogrästekniker" - En gåva från ovan?
När Emil frågade (för sin chef) tänkte jag på mina och Philips mysiga gågna 8 veckor och på hur mycket han behövde umgås med andra barn. Han behövde dagis! Och jag tänkte att det kunde hjälpa oss att få ihop till en liten semesterresa söderöver till hösten, så jag tackade ja. Inte visste jag att det kunde vara så kul, och slitsamt att rensa rabatterna, fixa till kanterna på gräsmattor och liknande. Det enda egentligt jobbiga är att klippa alla stora gräsmattor... med en bensindriven handgräsklippare. Åkergräsklipparen är trasig, så vi har inget val.
Nu i efterhand tror jag att det var någon från ovan som sände det här jobbet till mig och hjälpte mig att ta det. Jag har nämligen suttit i telefon idag med både CSN och Malmö Högskola idag, angånde mina betyg från den gågna terminen. Jag har inte tillräckligt (inlagt) med poäng för att jag ska vara berättigad studiestöd för den kommande terminen. Och Malmö Högskola vägrar sätta in poängen om jag inte är godkänd på kurserna. Inga mellanpoäng helt enkelt. Medan då CSN kräver att 22,5 hp (av 30) ska läggas in och bevisas för att de ska godta fler lån och bidrag.
Men om jag nu jobbar hela augusti, kommer vi att ha pengar så att vi klarar till oktober ändå... Men därefter... ? Nej, så får jag inte tänka! Jag SKA klara omtentan den 26 augusti och få pengarna retroaktivt och därefter få mina pengar som vanligt. Jag måste bara trycka på vikten med att få någon att gå igenom min tenta med mig och få mig att förstå vad jag har missat... för det har jag ingen aning om! :(
<3 Om du ska studera vid Malmö Högskola - Missa ALDRIG en endaste kurs! <3
Lärarutbildning
Jag har precis skickat in min delexamination 1 på It's Learning, men kan fortfarande inte riktigt släppa den. Jag är alltid lika nervös att jag ska ha missförstått någonting, eller att jag har flummat ut i tankar som inte har i texten att göra. Till på köpet har jag lyckats skriva en halv sida för mycket... Hur ska det gå?
Att man alltid ska behöva oroa sig så fasligt mycket för en liten text man måste skriva. Det handlar ju bara i slutändan om relationen man bygger upp som pedagog till sina barn/elever. Iallafall om du frågar mig! Jag ska ju "bara" jobba i förskolan eller grundskolan och kommer nog inte behöva skriva stora högskoletexter till eleverna eller deras föräldrar. Jag kommer bara att skriva lättare veckobrev som handlar om saker som blivit gjorda eller som ska göras. Varför ska dessa jobbiga, stressmoment uthärdas? Teoretiker och teorier kan man bygga upp av att läsa böckerna... Men jag tycker inte att vi ska behöva skriva och testas på andra sätt än under VFT-veckorna eftersom det faktiskt visar sig om du har en plats där som lärare eller inte. Om du är behörig!
Jag älskar att skriva och jag gör det mycket, om allt som Philip hittar på (är rena 'Alma Svensson', Emil i Lönnebergas mamma), om saker jag gör, om intressanta saker jag hör eller läser etc. Men jag får ont i magen, när texten jag skrivit ska bedömas och bedöma om jag är lämplig pedagog eller inte.
<3 Lärarstudent med många åsikter <3
Träning
Jag börjar äntligen se och känna resultat av min träning. Mitt älskade troll har kämpat med mig hela våren. Han har varit så duktigt och hängt med mig till Sats tre gånger i veckan där jag har tränat Pilates och Zumba. Ibland även fyra gånger.
Mina mål för träningen ser inte likadana ut som för många andra kvinnor. De flesta jag känner som tränar vill gå ner i vikt av olika anledningar. Mina mål var/är att gå upp i vikt, bygga muskler (som jag ska få hjälp av Minija nu), sluta frysa alltid, öka min aptit, samt att orka mer... och naturligtvis vill jag att min "mammamage" försvinner. Jag har under vintern och våren lyckats gå upp 2 kilo, jag har slutat frysa hela tiden, min aptit har ökat markant, och jag har nästan ingen mammamage kvar! Grattis till mig!
Men sammanfattningsvis kan jag ändå säga att jag nu trivs mer med mig själv, jag har fått mer självförtroende och jag har dessutom fått nya vänner!
<3 Det finns inget negativt med att träna! Du kan planera din träning efter precis vad du än behöver/känner <3
Gruppkonstellationer
Att komma ny till en klass/basgrupp är inte så lätt. Oavsett hur mycket jag vill komma in i gruppen och hur mycket gruppen vill välkomna mig, tar det ändå lång tid att känna sig som en i gänget. Alla andra i gruppen har haft tid att lära känna varandra och därigenom bildat vänskapsband. Det är inte lätt att känna sig som en utstötting, även om man inte är det.
Och gruppen vet inte vad det är för en tönt som kommer till dem. Vem är hon att komma och kräva en plats hos oss?
Jag uppskattar alla tjejernas försök att inkludera mig i gruppen och jag gör allt jag kan komma på, men vi kommer från olika bakgrund allihop. Jag hoppas att jag ändå kan känna mig som en i gänget innan sommaren, så att vi kan känna oss trygga med varandra till hösten.
Mitt liv är lite på ända just nu, men jag tror att det blir bättre när jag har fått vila lite i sommaren!
<3
Så onödigt!
När jag sitter i bilen på väg till mamma och pappa idag för att se efter hästarna lyssnar jag på radion. Det är tid för Trafiknytt där alla bilister får reda på var det är svårframkomlighet i just trafiken. Men efter det så berättar de att det är fartkontroll på olika platser i Skåne… hm, är det bara jag som tycker att det är onödigt att berätta för bilisterna var de ska dämpa hastigheten? Då blir de ju ögontjänare allihop!
Jag råkade visserligen köra förbi en fartkontroll i 130 km/h igår för att jag missade att se honom. Det var på motorvägen också på väg mot mamma och pappa och tack och lov verkade inte polisen särskilt intresserad av mig. Jag slapp böter.
Men jag förstår inte riktigt hur radion kan få lov att ”varna” bilister för polisens kontroller. Visserligen kan dessa klart orsaka lite svårframkomlighet om de stannar bilister på vägen, men dock tror jag mer på att alla blir små ögontjänare, för att undkomma böter. De kan ju bränna på efter kontrollerna ;)
<3
VFT
Nu har det gått två veckor.
De enda två veckor jag får den här terminen ute i verkligheten och prova mitt ledarskap. Även om jag själv hade migrän i tisdags och trollet mitt kräkte inatt, så jag fick vara hemma idag, så har jag fått ut mycket av att vara där. Jag fick möjlighet att hålla en temalektion samt en "Lära-känna-varandra-övningar" genom namnövning och en "hatt-övning" där jag fick möjlighet att lära mig alla namnen på eleverna. (vilka jag hoppas inte försvinner till hösten) Jag har också fått en säkrare känsla av att jag tror på mig själv på ett annat sätt än jag gjorde när jag studerade sist.
Min nya VFT-plats känns helt rätt för mig. Här får jag möjlighet att testa och testa om och jag får mycket respons i det jag gör. Jag vet att jag förmodligen kunde gjort det i mina tidigare studier med, men jag var inte mogen för det då. Nu känner jag mig mer "hemma".
Det kändes lite trist att jag inte kunde få komma till VFTn idag eftersom det var sista dagen, men jag får försöka komma och hälsa på en dag efter påsk. Och så ska jag ändå träffa min handledare för att sammanfatta mina veckor och diskutera hur det har gått. Plus att jag får träffa barnen till hösten igen, eftersom jag får göra min VFT i samma arbetslag då med. Min mentor från högskolan hann inte komma ut under den här perioden, eftersom det blev bestämt att jag skulle ut så sent. Jag fick ju inte OK förän fredagen innan det var tid att åka ut ;)
<3 Känslan av mognad ger en känsla av att man är trygg i saker man tar sig hän <3
Pedagogiskt drama 1 - Kommunikation och ledarskap
Då var även den här kursen slut. Idag är sista dagen och vi ska ha en liten utvärdering i skolan på två timmar. Hur kunde den här kursen gå så snabbt?
Det som jag funderar mest på, är vem eller vilka människor som kommer att försvinna i periferin och vilka som kommer att finnas kvar i mitt liv framöver. Jag hade hoppats att vi alla kunde fortsätta umgås nu och för alltid, men jag vet och förstår av erfarenhet att så inte blir fallet… tyvärr!
Den här kursen har varit den mest utvecklande och inspirerande av alla kurser jag har läst på Malmö Högskola någonsin. Jag har älskat varje minut av den! Även om vissa morgnar har varit fruktansvärt tidiga… ;)
Det kommer att fortsätta nästa kurs i anslutning med den här och några av studenterna kommer fortsätta i den. Men det kan inte jag, eftersom min utbildning mot att bli lärare börjar igen imorgon. Jag ska helt enkelt återuppta mina studier och kommer att börja mitt i en termin.
Jag önskar nu att vi alla på något sätt kommer att finnas i varandras liv framöver och att vi fortfarande kan umgås, fast under andra förhållande.
<3 Pedagogiskt drama – Lycka och olycka på samma gång <3
Iphone+Jag= INGEN SUPER START
Igår dog min telefon. Därför åkte jag och Philip till Telenor för att införskaffa en ny telefon. Nu kan man nämligen byta telefon under bindningstiden och jag har fallit för grupptrycket. Jag skaffade mig en Iphone4. Men min lycka varade inte så länge för när jag kom hem med min nya kompis, slutade högtalaren på den att fungera. Jag kunde inte höra någon när jag ringde eller när jag svarade i telefonen. Även en pixel var kass (såg Emil, för jag noterade inte den lilla pricken på skärmen).
Jag fick åka in med den igen idag, för jag måste ju kunna ringa och ta emot samtal med telefonen. Där fick jag reda på att de inte tog emot DOA-telefoner (bytte ut den) från Apple utan jag fick snällt lämna den på service och fick efter mycket om och men en lånetelefon.
Är det verkligen rätt att man det första man gör med sin nya telefon är att lämna den till service? Tänk så mycket lättare det hade varit i detta fall att bara ge mig en ny telefon istället för att lämna in den på service och betala den dyra kostnaden (för jag har faktiskt garanti)?
Och det största problemet är ändå att alla mina kontakter försvann igår i och med att jag fick ett nytt simkort. Så nu får jag börja om med att införskaffa alla kontaktuppgifter på mina goa vänner igen. :( Hur ska det gå till?
Några vänner har jag genom facebook fått nummer till, men det är långt ifrån alla som kommer att nå mig där. Hmm, Hur ska jag kunna hitta alla igen?
Om du är min kompis och har tillgång till telefon, skriv ett meddelande till mig, ett sms, som jag sedan kan skriva ner och spara!
<3 ingen bra start i min relation till Iphone <3
Toffsanalys
Jag äger inte en sådan mössa, men har nu börjat att leta efter dem i folkmängden. Varje gång jag ser en mössa med toffs måstge jag titta en extra gång... Vad är det för typ av mössa? Vilken typ av toffs är det? Har de sett inslaget?
Det var en tjej som fick en fråga om vad hon som köpare hade att kolla upp hur pälsen har hamnat på mössan. Hon menade att det var affärens ansvar som säljare mer än hennes ansvar som köpare. Det kan jag hålla med om. Om du ska sälja någonting som klassas som mode (eller andra typre av kläder, mat, o dyl.) är det du som säljare som bär ansvar för från var och hur produkten kommit.
Det är hemskt att djuren ska behöva lida för att vi ska få någonting som vi tycker om. Oavsett vad det är vi behöver djuren till; Mössor, kött, jackor, o dyl.
Att vi behöver kött är det ingen tvekan om... Vi behöver proteinet och en fungerande näringskedja.
Men måste vi utsätta djuren för lidande?
Hur hade vi själva mått om vi blivit illa behandlade hos exempelvis frisören? Vårt avklippta hår används ju ofta till peruker till människor som utsätts för cellgifter och har tappat sitt eget.
Nej! Att använda djuren som vi gör på det sätt vi gör det känns inte okej tycker jag. Vi talar ofta om att vi ska ha respekt för varandra, men hur visar vi respekt för djuren när vi utsätter dem för den här typen av situaioner?
<3 Kärlek och respekt <3
Långlunch, småsnack och underbara människor
Samtalen porlade mellan oss sex och vi började diskutera hur det är att tjuvlyssna på andra. Att det är väldigt kul att höra vad andra pratar om och fundera på vad det är för människor som finns runt omkring oss. Helt plötsligt kommer en kommentar i ett samtal om män och kvinnor som vi skrattade åt och ville höra den som utomstående (tjuvlyssnare) för att se den på ett annat sätt. Det kommer senare en annan kommentar i en situation som blev himla kul med tanke på våra tidigare diskussioner om tjuvlyssning. Snack, skratt varvades med diskussioner om allt mellan himmel och jord. Vi satt på restaurangen i tre timmar innan de (tror vi) ville kasta ut oss. Så vi gick vidare till Twick pick pub där vi tog lite att dricka och fortsatte våra samtal.
Och inte förens halv sju kom vi därifrån, för att transportera oss hem för att fira helg. Alltså hade vår "lunch" tagit sju timmar. :)
<3 En helt underbar grupp är vi och jag vill inte förlora någon <3
Tankar på en tågresa
Nu är Emil åter i Trelleborg och kommer att vara borta ytterligare en vecka. Så jag får försöka göra det så mysigt jag kan hemma nu, för mig och lilleputt. Jag avundas INTE de som är ensamstående på heltid. Jag känner mig ganska mör när veckan är slut och jag har tagit hand om barn, matlagning, hushåll och studier. Stor respekt till dig som är ensamstående! Hatten av!
Philip börjar bli stor nu. Igår sa han "Nej tatt" när jag erbjöd mer mat. Så duktig är han... och artig ;) Tänk så snabbt de blir stora och lär sig så mycket! Jag kan knappt förstå att han blir 1,5 år nästa vecka... Vem kan det? På onsdag är det tid för 18 månaderskontroll och vaccination och det känns som om plutten kommer att vara "A-barn" även den här gången med allt han kan. :D Stolt blir man som mamma också när jag verkligen kan ha honom med mig överallt och han uppför sig exemplariskt (nästan) varje gång.
Men idag står det föreläsning fram till klockan ett på schemat och därefter är det tid att skriva klart min text. Den ska vara inne ikväll på it's learning och jag har en halv sida kvar att skriva ungefär.
<3 Tänk vilka tankar som väcks av en tur på tåget <3
Tågresenär...
Sen är klart ett problem hur jag löser de dagar jag ska lämna Philip på dagis redan kl 7 för att vara på skolan kl 8. Jag ska ju få upp honom ur sängen, få på overallen o dyl. innan vi kan komma iväg. Tänk så missar jag tåget! Hujedamig!
Det kanske ska tänkas på lite till, eller iallafall tills jag får rätt på cykelstolen ;) Bara att börja öva!
<3 Varje minut är viktig i studietid <3
Fika
Vi bestämde att träffas på Center Syd kl 10'00 men hade missat att de inte öppnade förens kl 11'00. Därför körde vi bort till Järavallen Strövområde och tog en promenad, innan vi åter körde till Center Syd.
Vi tog en lunch på Graffiti innan vi begav oss på en promenad runt i byggnaden för att få min lillskrutt att sova. Detta visade sig vara ett omöjligt uppdrag och vi beslutade oss för att ta en kopp te efter vår "långa" promenad. ;)
Massor av snack och skratt blev det och det kändes knappt att vi inte träffats på hur länge som helst. Av olika anledningar har vi inte kunnat ses, men nu ska vi verkligen försöka träffas oftare och verkligen hålla kontakten.
<3 Vänskap <3
Philips häst <3
Mina föräldrar har som bekant för många av er hästar, ett stort (?) grått sto vid namn Sapphire och en liten ponny vid namn Kina. Philip älskar alla "äst"ar men framförallt älskar han lilla ponnyn.
Philip både klappade och (nästan) matade Kina med godis igår. Han kunde inte hålla ut handen som man ska, utan höll godiset mellan tummen och pekfingret. Det här gjorde att Kina inte vågade ta den, utan slog godiset ur handen på honom med läppen, så fick jag ge istället :) Men klapp på mulen fick hon flera gånger och även matad med några halmstrån som Philip hittade på golvet.
Men han kan inte säga Kina, utan det blir "Nina" i hans lilla barnamun. Det blir ju ingen större förändring om vi kanske ska döpa om Kina till Nina :p Philip pratar ofta om "Nina" och berättar vad hon säger (låter mer som rytning, än gnägg).
<3 Philip betyder "Hästvän" <3
