En mammas lott...
Igår fyllde mamma år och vi gick på Malmö Opera och såg Rebecca. Föreställningen var otroligt bra och även om jag tittade på telefonen varje tillfälle som gavs för att försäkra mig om att Philip inte orsakar kaos hos grannarna, så kunde jag ändå slappna av och fokusera på föreställningen.
När föreställningen var slut, och resten av sällskapet ville gå och ta något att dricka, ville jag bara åka hem. Jag hade varit vaken sedan innan 04,00 och uppe sedan 4,30 och jag förstod att jag inte skulle få någon väldigt lång sovmorgon idag heller ;) Därför fick min syster och pappa köra mig hem, innan de kunde fortsätta kvällen...
Att vara heltidsarbetande småbarnsförälder ger verkligen ett tillstånd av kronisk trötthet... Men oavsett hur många oroliga tankar som rullar, hur många kvällar som blir tidiga, hur många tillställningar som blir 'avbrutna' och hur många nätter med störd sömn, så skulle man aldrig vilja vara utan den guldklimp som ligger och snusar så gott där i sin säng, som skänker så mycket kärlek dygnets alla timmar.
Kärlek starkare än du någonsin trott var möjlig <3
Kommentarer
Trackback
