Bvc - Vi borde kanske personlighetstesta personalen?
Jag var föresten på Bvc med Philip i måndags. Jag var lite orolig över en färgskiftning på hans hud som jag ville kolla upp. Det visade sig vara en leverfläck och inget att oroa sig över, men sättet jag blev behandlad på kan ifrågasättas:
Jag tog mig dit kl.8 eftersom jag visste att de hade som minst att göra då. (Det hade tagit dem hela dagen att svara på telefonsamtalet om jag hade ringt - telefonsvarare)
Redan när jag kom suckade de, tittade på klockan och sa "Ja, kom in då får vi titta..." Det fanns ju inga andra barn där!
När jag sen visar märket säger sköterskan "Ah, gå hem!" Jag blev ställd, undrade om det kunde vara någonting att oroa sig för, men fick till svar att det inte var det i nuläget. Vadå i nuläget?
Snutiga, irriterade sköterskor har ingenting att göra på Bvc! Vi som föräldrar kommer inte dit för att göra livet surt för er, utan vi kommer dit/ringer för att vi är oroliga över våra småttingar.
Jag anser att det sen inte ska spela någon roll vad vi kommer med för frågor, utan vi ska bli behandlade med respekt ändå. Nu var det ingen fara med Philip, men jag kommer inte att fråga Bvc om råd någon mer gång om jag inte redan har rådfrågat en annan läkare/sköterska, exempelvis min mamma. :)
Vi kanske ska göra ett personlighetstest på Bvc-sköterskorna/läkarna liksom vi gör inför de millitära utbildningarna för att ta reda på om du har rätt mentalitet att arbeta med människor?
Jag tog mig dit kl.8 eftersom jag visste att de hade som minst att göra då. (Det hade tagit dem hela dagen att svara på telefonsamtalet om jag hade ringt - telefonsvarare)
Redan när jag kom suckade de, tittade på klockan och sa "Ja, kom in då får vi titta..." Det fanns ju inga andra barn där!
När jag sen visar märket säger sköterskan "Ah, gå hem!" Jag blev ställd, undrade om det kunde vara någonting att oroa sig för, men fick till svar att det inte var det i nuläget. Vadå i nuläget?
Snutiga, irriterade sköterskor har ingenting att göra på Bvc! Vi som föräldrar kommer inte dit för att göra livet surt för er, utan vi kommer dit/ringer för att vi är oroliga över våra småttingar.
Jag anser att det sen inte ska spela någon roll vad vi kommer med för frågor, utan vi ska bli behandlade med respekt ändå. Nu var det ingen fara med Philip, men jag kommer inte att fråga Bvc om råd någon mer gång om jag inte redan har rådfrågat en annan läkare/sköterska, exempelvis min mamma. :)
Vi kanske ska göra ett personlighetstest på Bvc-sköterskorna/läkarna liksom vi gör inför de millitära utbildningarna för att ta reda på om du har rätt mentalitet att arbeta med människor?
Kommentarer
Trackback
