Alexandra

Nu är jag nästan överbevisad (som jag tekniskt sett inte blir förrän på måndag när plutt ska sova på dagis), och jag erkänner att jag haft fel. Plutten har nu varit själv på dagis i två dagar och ingen av dagarna har han varit ledsen. Igår var det tänkt att han skulle vara själv 1 timme, men det blev 1.5 då fröken ringde mig och sa att jag inte behövde stressa eftersom det gick så bra. Philip var lite mammig en stund när jag kom och ville sitta precis bredvid mig en stund och kramas och pussas lite. Sötnosen!

Idag var Philip själv hela tiden, 2 timmar och fick uppleva blöjbyte, fruktstund och påklädnad av ytterkläderna. Det hade också gått jättebra idag. Plutten hade försökt resa sig mot en fotboll, ramlat och bitit sig i läppen, men förutom den gången hade han varit glad hela tiden. :)

Jag är överbevisad! Den här annorlunda inskolningen fungerar alldeles utmärkt! Nu har i och för sig inte Philip sovit middag på dagis ännu eller ätit varken frukost eller lunch, men om han känner sig så trygg där nu att han inte gråter efter mig, kommer han slockna som ett ljus efter maten oavsett om han är där eller hemma. :) Han har varit ganska trött när vi har gått hem från dagis. ;)

Så till alla er som, liksom jag, tvivlade på denna inskolningsmetoden: Den fungerar jättebra, och Philip har inte gråtit en enda gång! Det kanske kommer längre fram eller redan på måndag, efter helgen som varit. Men det är en mycket vanlig reaktion, har jag märkt sedan jag själv jobbat på förskola och kan innefatta såväl nya som gamla inskolningar. Har ingenting med inskolningen att göra.

Så nu börjar jag känna mig lite tryggare även med Pluttens dagisplats och över att han ska vara där. :) Men visst känns det ändå fel, att förskolepedagerna ska få umgås med MIN älskling fler timmar än jag får på veckorna. :/ Jag kommer ju att sakna honom varje dag! Men, vad gör man när man måste jobba resp. studera för att få en inskomst...

<3 Lämna dina förutfattade meningar hemma och anta nya utmaningar med ett öppet sinne <3